Arkiv för kategorin ‘dikter’

vintermorgon3

24 december 2009

Jag vill säga God Jul
sådär hjärtligt
och tala om
hur vackert det är att lyssna på Kent igen

tala om
hur mycket känslor
det finns
och hur många av dem
jag inte riktig vill tro på
men du är finare än jag vågar tro på

Jag ska säga God Jul
sätta mig på en buss
som jag tycker om att åka
sen
kommer julafton
precis som den alltid gör
utan att egentligen spela någon roll

men trots att jag suckar
och långsamt syr in oss i väggen
vet jag
att allting kommer vara förlåtet
när klockan slår tre
och jag blir barn igen

vintermorgon2

16 december 2009

trots allt som förstör mig
existerar varm choklad
musiklekar
och då kan jag nästan få tro på
att jag kanske kommer dansa på golv igen

kanske kommer smälta samman
brännas
fladdra bort
och kväva leeden i kuddar

igen

Om jul och besvikelse

10 december 2009

kanske går det
ändå
att fungera
behålla lite tradition
och helt enkelt le

trots sprickor
höjda röster
och sänkta röster, sårade röster, sånna som mår dåligt
och sånt som förmultnar
sånt som dör

trots att allt är ganska trasigt
kan det väl ändå bli jul
så som jag vill ha det
på jul.

ja skadas, nej ge dig aldrig hän

03 december 2009

Efter ett och ett halvt år
i övning att analysera
lära sig om livet
och lära sig alldeles för mycket
på dåliga gör inte om det saker

efter allt det
borde jag ändå veta bättre
än att undra mig
sådär galen och från vettet
med varför mobilen
inte vibrerat än
men det gör jag tydligen inte

och känslor
som av huvudet förminskas
bor ändå i magen
men

Hotellrum

01 december 2009

skriven alldeles för lång hemifrån 9/7 2008

En milimeter
bara en liten milimeter
mellan penna och papper

hjärnan ville skriva
någonting om det som kändes

om sommaren
som är oändlig
fulländad

om att suddas ut och försvinna
och om något litet som skaver
som krafsar och ber om att få ha sönder
min perfekta sommarballong
men hjärnan vägrade hitta rätt ord

så istället fick jag tänka
på det jag tänker på mest
om jag verkligen duger till

om höst som förändrar lite allt

30 november 2009

En kväll som denna
skulle jag kunna romantisera
allt som är fult

som att röka utanför porten
med massa kläder
för att jag fryser så helvetiskt
när klockan är för mycket

och att hålla sig vaken
trots tröttheten
för att kunna tänka lite
på vad jag vill

jag slösar gas från tändaren
som är så full av minnen
bara för att eld är vackrare
när det känns såhär
innan jag går in
och försöker skriva någonting
som kanske gör att det känns lite bättre
eller så

Tankar om planer

29 november 2009

På min bokhylla
som är lite för fylld med dåliga böcker
står tre vykort med vackra svartvita motiv frånparis
där modellerna visar bröst
men lyckas behålla värdighet

och jag undrar
när
eller om
jag blir säker på vad jag vill
nu mest bara gör jag
och det får bli som det blir
men tänk om det som blir blir fel

jag har saknat dessa cirklar
trots att min avsky
inte går att klä i ord
som gör den rättvisa

känner samma sak

26 november 2009

När bussen luktar fågelmat och apelsin
när ögonlocken faller
och faller

allt tyngs ner
av alla sidor som ska läsas
alla uppgifter som ska skrivas

en sån dag
då jag borde äta nybakade bullar
med all tid i världen

inte sitta på en buss
med doft av fågelmat och apelsin
och nästan somna
utan att kunna skriva
ett enda ord om kärlek

Solskenste

23 november 2009

Små strängar på en gitarr
och små ord
en gång skrivna på små papperslappar
nu med röst
svett
och någon bristning någonstans jag inte känner till

måste jag ha kvävningshot
för att skriva
måste det vara kallt, höstigt
måste jag längta efter gator i paris
och ifrågasätta mina känslor varje gång
något bultar, pulserar, vibrerar
rysning

varje gång något känns
blir det allt annat än solskenste
för jag vet att te först måste kokas
innan det avger njutning
och det te jag har
kan jag inte koka
utan hjälp

Tanklös

21 november 2009

Muntorrhet
ett par rödmålade läppar
ett par nyinköpta skor
en hon som är lite ensammare

och hon går längst vägar fötterna redan känner
men det hon redan förstår
om ensamhet kommer glömmas snart

och det hon lärt sig om dess motsats
kommer aldrig någonsin
kunna glömmas bort